Halloween II

I fredags förmiddag klev jag och Lilly i våra unicorn-dräkter och promenerade över till mina grannar som hade halloweenfest. Temat var Harry Potter, så hela huset såg ut som Hogwarts. Som om inte det vore nog följde även mat och dryck temat. Till och med butter beer serverades.
 
Fest nummer två var Cultural Cares egna halloweenfest och även mitt LCC-möte, som ägde rum i Natick. Tackar mina förhastade slutsatser för att jag faktiskt köpte biljetter dit, då jag fått för mig att riktiga halloween firades en vecka senare. Annars hade jag antagligen avstått. Men ärligt talat så var det faktiskt skitroligt. Alltid himla uppskattat att springa på folk man känner på fester här.
 
Vid 11-tiden åkte vi vidare till Lillys vän i Boston och lämnade av lite saker, innan vi tog en taxi till en proppfull fest i Cambridge. Där hann vi inte vara i mycket mer än en och en halv timma innan polisen kom och avslutade det hela. Hallå, lite kul ska man väl ändå få ha på halloween? Så vi tog en taxi tillbaka till South End där vi avslutade kvällen. 
 
Idag var vi uppe redan klockan 8 och två timmar senare satt jag med fem tyskar på tåget mot Salem. En stad ungefär en halvtimma norr om Boston, som har någon form av häxhistoria bakom sig. Var Haunted Houses och souvenirstånd med häxhattar så långt ögat kunde nå. Där mötte vi även upp Mikaela innan vi intog kön till Frankensteinhuset. MY GOD, vad jag dog där inne. Skrek, blundade och försökte gömma mig om vart annat, ända tills vi kom fram till utgången där vi sprang för glatta livet och kastade oss ut genom dörren. Haha, måste ha sett så jäkla töntigt ut, men det var fan inte nådigt läskigt där inne alltså. Värsta var när de smög upp bakifrån och gjorde massa läskiga ljud precis vid örat. Önskar att jag hade oss på film.
 
Där efter gick vi in i ytterligare ett Haunted House, men det var inte alls lika läskigt. Det betyder inte att vi inte skrek, men det första var så fruktansvärt att inget kunde mätas med det. Därefter tog vi oss tillbaka mot tågstationen och åkte till Boston. Där gick alla skiljda vägar förutom jag och Lilly som stannade kvar och åt middag, innan det var dags att åka hemåt. 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0