De sista dagarna av min augustisemester spenderades i den fina staden Seattle, efter en kaotisk sista morgon i LA. På torsdagen hade vi ringt shuttle-företaget och beställt en bil som skulle hämta upp oss klockan 6 på morgonen för att köra oss till flygplatsen. På morgonen vaknar jag dock inte utav ett alarm, utan av att Nadja rycker i mig och skriker "FUUUUUUUCK ALEX, our plane is leaving in half an hour!!!". Tittar på klockan, och mycket riktigt har den redan slagit 8.30. Mitt i all panik tycker jag mig få en brilljant idé och går iväg för att boka nya biljetter. Bara det att de kostar $300. Styck. Börjar diskutera om vi ska stanna kvar i LA, men då jag redan har min Bostonbiljett bokad och betald från Seattle beslutar vi oss för att ringa shuttlen igen och åka till flygplatsen utan några nya biljetter.

 

Väl där får vi stå i kö i säkert en halvtimma, för att sedan komma fram helt uppgivna till en otroligt förstående man. Inte slapp vi bara köpa nya biljetter, utan vi slapp även mellanlandningen i SF. För endast $25. Kan inte ge nog med cred till det flygbolaget alltså. (Bara för det minns jag inte vilket det var). Snacka om service!

 

Så ett par timmar senare än beräknat, men ack så mycket gladare, landar vi i Seattle. Rullar iväg med våra väskor i riktning mot hostlet, där vi checkar in och sedan ger oss ut för att äta frukost. Halvvägs till middagstid. Inte mycket senare går vi för att möta upp Anna och två av hennes vänner Sandra och Amanda, för en liten promenad runtomkring downtown. Anna och jag träffades på landvetter i januari och spenderade sedan tiden på training school tillsammans, innan vi åkte till helt olika delar i landet. Måste bara tillägga hur liten världen ändå är, då det visade sig att Annas ena kompis kände Emma och den andra kände Linda. 

 

Senare fram mot kvällen letade vi upp en restaurang för att äta middag. Tror vi kan ha hittat en av dem finaste i Seattle, så vi fick belata där efter. När vi slukat maten skildes vi åt för dagen. Jag och Nadja gick tillbaka till hostlet för att ta igen lite välförtjänt sömn, och de andra åkte hem till sig. 

 

 

Eftersom nästan hela fredagen försvann iväg så blev lördagen vår enda riktiga sightseeing-dag. Anna och hennes vänner hade lovat oss en guidad tur, men innan vi mötte upp dem tog vi oss själva bort till Space needlen för att åka upp och titta på utsikten. I kön träffade vi en jättetrevlig familj från Sydafrika vars barn hade samma namn som mina värdbarn och deras ena kusin. Himla komiskt tyckte jag. Blev även bjudna till Johannisburg för att hälsa på dem, så vi får väl se om vi hittar dit någon gång i livet, haha. 

 

Efter en runda där uppe tog vi oss sedan ner och tillbaka mot hostlet där vi skulle möta Anna och co för att åka häst och vagn. Närmaste jag kommit till att rida i det här landet. Vi alla ville spöa skiten ur gubben som styrde, då han malde på konstant om sitt liv och sina upplevelser i Seattle, medans vi bara ville prata med varandra. 

 

Där efter promenerade vi bort mot tuggummiväggen, som var en av två saker jag ville se. Space needlen var den första. På vägen dit sprang vi även förbi världens första Starbucks, men kön var för lång för att gå in. Sedan tog vi en sväng igenom Public Market, innan vi slutligen kom fram till väggen. Det var, precis som namnet utger, en vägg fylld med tuggummin. Vem kommer på tanken? Så himla äckligt. Men när jag väl kommit över min fruktansvärda bacillskräck som flög på mig, tryckte dock även jag upp ett tuggummi på väggen. Sedan tog vi en sista runda längs vattnet innan vi skiljdes åt igen. 

 

Fram mot kvällen hade jag och Nadja planerat utgång, men bestämde oss i sista sekund för en lugns sista kväll istället. Köpte chips och hängde i lobbyn, innan vi gick för att packa väskorna och skalla våra kuddar.

 

Resan kom till sitt slut och det var dags för oss att åka tillbaka till flygplatsen för att sedan återigen gå skiljda vägar. Tänk att 9 dagar kan gå så himla fort. Planet lämnade Seattle vid 11.30 och 6 timmar senare + 3 timmars tidsskillnad var jag tillbaka hemma i Boston igen.