Nu ska jag ta er tillbaka två och en halv månader i tiden, till början September då man fortfarande kunde springa runt barbent utan jacka. Nämligen till helgen efter att jag kommit hem från Kalifornien, då jag och Linda begav oss till NYC. 

 

Efter en 4 timmars bussfärd tog vi oss direkt till SoHo för att hinna med middag och shopping, innan det var dags att åka till lägenheten och göra oss iordning. Där efter styrde vår vän bilen mot Hudson Terrace där en hel natts dansande väntade. Vet inte varför, men man har fan alltid skitkul i New York. Hela kvällen ramlade det fler och fler svenskar och tillslut var vi sju stycken tror jag, var av det visade sig att en av dem bodde 10 minuter ifrån mig hemma i Göteborg. Världen känns verkligen lika liten som en puttekula ibland.

 

Fram emot natten dog Linda och hennes festande slutade ute på trottoarkanten tillsammans med en säkerhetsvakt, haha. Men som räddaren i nöden dök då vår nyfunne vän Erik upp, och betalade inte bara taxin utan lät oss även sova på ett 5-stjärnigt hotell istället för att dela lägenhet med 10 andra människor (vad man utsätter sig för för att få bo gratis ändå?). Dessutom visade det sig lite senare att han och hans vän spelade ishockey i Philadelphias NHL-lag. Mer än vad jag kan säga att jag åstadkommit här i livet. Så där avslutades alltså vår första natt, på ett fin fint hotell tillsammans med två NHL-spelare. Kunde haft det sämre.

 

På lördagen begav vi oss ut på stan igen för att äta frukost med Lindas kusin. Där efter fick någon av dem för sig att vi skulle göra manikyr för att döda tid, så vi letade upp ett litet thaiställe och satt där medans de kletade på nagellack. Resultatet blev precis som alla andra gånger när någon annan än jag rör mina naglar - dåligt. Hejdå 40 dollar! Fram emot eftermiddagen var det dags att dra fram min bucket list för att kryssa av The Lion King på Broadway. Lätt den bästa av dem tre musikaler jag sett.

 

När vi kom ut från själva teatern var det dags att åka till nästa övernattningsställe, vilket var en lägenhet på Wall Street. Där mötte vi även upp Mikaela och Emma som kommit till stan. Vår kompis kompis var väldigt, väldigt stolt över sin lya och gav oss en rundtur som mer kändes som en visning för ett lägenhet som var till salu. Den avslutades iallafall uppe på takterassen som hade utsikt över Ground Zero, Empire State Building och allt var det nu var. Två månar fick vi också, då det reflekterades.

 

Fram mot midnatt tog vi oss till Meatpacking District och Kiss&Fly där vi dansade tills det blev matdags. Efter ett stopp på McDonalds var det raka vägen tillbaka till Wall St för att sova. På söndagsmorgonen gjorde jag mitt första besök på Sockerbit. Gissa vad som hände? Efter 7 månader utan en enda svensk godisaffär i sikte fick jag TÅRAR i ögonen. JAGÄRSJUK. Gick där ifrån med godis för ungefär 350 kronor. Kan ju säga att bussresan tillbaka hem till Boston var väldigt trevlig.