I tisdags eftermiddag tog Ola med mig, en filt och cola till ett high school campus i Mansfield, för lite picknick. Hade faktiskt aldrig varit inne på ett sådant campus förut, utan bara kört förbi. Men det är verkligen precis som i filmer. Massa olika planer med läktare till diverse sporter. Vi slog oss ner på gräset bakom ett football field, där en match pågick. På planen bredvid tränade tre olika cheerleadinglag på samma gång. Bakom oss fanns en basketplan osv. Hade jag varit uppvuxen här hade jag garanterad varit cheerleader, och antagligen inte suttit här vig som ett kylskåp.

 

Inte förrän det blev kolsvart och alla hade gått insåg vi att klockan blivit mycket och det var dags att åka hemåt. Min polack hade mycket att berätta förstår ni. Pratade lite om resor och gjorde upp luddiga planer om fallskärmshoppning i september/oktober någon gång, så får väl se om det blir av. (KUL VA MAMMA?!) 

 

Igår kväll mötte jag upp min granne på The 99 för middag. Träffade henne första gången då hennes bror hade graduation party i början av sommaren och vi gick över för att säga grattis. Kan inte förstå att vi inte setts mer, för hon är verkligen jättetrevlig. Hur praktiskt att ha en vän 10 meter bort liksom, när den närmaste annars bor 15 minuter i bil bort? Dessvärre åker hon tillbaka till college om tre veckor, men inte längre bort än i Providence. 

 

Ikväll ska jag käka middag med en ny kille från vår LCC-grupp. Träffades vid svanbåtarna på förra mötet och han verkade trevlig. Så nu sitter jag och väntar på att han ska sluta så jag kan få äta middag. Ska ha en stor, fet köttbit att tugga på tror jag. Och potatis. Tyckte inte alls om det speciellt mycket i Sverige, med efter 6 månader av pasta är potatis numera lyxmat.